Från julbord till tamales: Den mexikanska julens kulinariska själ

I Mexiko är julen inte en kort intensiv helg, utan en utdragen högtid som sträcker sig från mitten av december till början av februari. Maten fungerar som den sammanhållande länken mellan religion, historia och familjegemenskap. Genom att förstå de olika rätterna får man också en inblick i Mexikos själ – en plats där uråldriga aztekiska råvaror som majs och chili möter europeiska influenser från kolonialtiden.
Den salta torsken: En bro mellan norden och Mexiko

När vi i Skandinavien dukar fram vår lutfisk på julbordet, gör vi det som en del av en urgammal nordeuropeisk tradition. Men vi är inte ensamma om att se torkad fisk som julaftonens höjdpunkt. På mexikanska julbord är bacalao a la vizcaína en av de mest prestigefyllda rätterna.
Tips för fisken: Om du vill göra en mexikansk variant av din julmat, prova att tillsätta lite hackad mandel, oliver och en nypa kanel i en tomatbaserad fiskgryta.
Julskinkan – från senapsgriljering till adobo med ananas

Julskinkan är en självklarhet både i Sverige och Mexiko, men den tillagas på helt olika sätt.
- I Sverige griljeras skinkan med senap, ströbröd och ibland en liten sötning som ger den klassiska gyllene ytan.
- I Mexiko får skinkan istället en adobo – en kryddig marinad på chili, vitlök och kryddor – och ofta toppas den med skivor av ananas som karamelliseras under tillagningen.
Resultatet blir två skinkor som båda är festliga, men med helt olika smakprofiler: den svenska mild och senapsdoftande, den mexikanska kryddig och fruktig. På vårt bord möts de ibland sida vid sida, som en kulinarisk bro mellan två kulturer.
Regionala variationer och majsens huvudroll
Julen i Mexiko ser olika ut beroende på region:
- Norra Mexiko: Rejäla kötträtter och tamales på majsmjöl och fläskfett.
- Oaxaca: Tamales i bananblad, vilket ger en saftigare karaktär och lätt rökig doft.
- Centrala Mexiko: Rätten romeritos – en grön växt som kokas i mole med torkade räkor och potatis.
Kalkon (pavo) har också blivit vanligare, ofta fylld med malet kött, nötter och torkad frukt. Kalkonen kan vara ugnsbakad eller rökt. Kalkon har alltid varit vanlig i Yucatan.
Trettondagen och kronans hemlighet

Den 6 januari firas Día de los Reyes Magos. Här står Rosca de Reyes i centrum – ett ringformat bröd med kanderad frukt och gömda Jesusbarnsfigurer. Den som får figuren blir årets “gudförälder” och ansvarar för att bjuda på tamales en månad senare.

Till brödet dricker man nästan alltid mexikansk varm choklad, kryddad med kanel och vispad till ett tjockt skum.

Snabbtips för chokladen: Vispa kraftigt precis innan servering. Har du ingen molinillo fungerar en mjölkskummare eller stavmixer utmärkt.
Den stora finalen i februari

Julen avslutas den 2 februari på Día de la Candelaria. Då serveras enorma mängder tamales – en tradition som knyter ihop katolska firandet med aztekiska såddritualer. Måltiden rundas ofta av med atole, en varm dryck på majsmjöl smaksatt med vanilj, choklad eller frukt.
Vad har vi personligen på julbordet?

Som ett svenskt‑mexikanskt par återspeglas det så klart även på vårt julbord. De svenska klassikerna – köttbullar, Janssons Frestelse, rödbetssallad, sill (ja, vi kan köpa inlagd sill här i Mexiko!), lax, prinskorv, toppade ägg och revben – är ett måste. Men vi kompletterar alltid med mexikansk julsallad med äpple, bacalaon enligt ovan, julskinkan i både svensk och mexikansk tappning, samt det traditionella Rosca de Reyes på trettondagen.
Det blir en festlig blandning där två kulturer möts vid samma bord.
En enkel julbål: Ponche navideño

Vill du tjuvstarta det mexikanska firandet? Prova en ponche – en fruktig julbål som får hela hemmet att dofta jul.
Ingredienser:
- 2 liter vatten
- 2 kanelstänger
- 3–4 hela nejlikor
- 1 dl mörkt råsocker
- 2 äpplen, tärnade
- 2 päron, tärnade
- En näve russin
- Några torkade katrinplommon
Gör så här:
- Koka upp vatten med kanel, nejlikor och råsocker.
- Lägg i frukten och låt sjuda i minst 30 minuter.
- Servera varm i muggar – se till att alla får med sig lite av den kokta frukten i koppen.

